Skolor och elever

Det finns fristående förskolor i 245 av landets 290 kommuner. Fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 97 kommuner.

Kommunala förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 255 kommuner har kommun- eller regiondriven gymnasieskola. Även kommuner som inte har en friskola kan ha elever i friskolor i en annan kommun.

Uppgifterna om antalet förskolor är osäkra. Det finns ingen nationell förteckning över dem, eftersom de är en kommunal angelägenhet. Skolverket arbetar för att skapa en komplett förteckning. 2022 har en verksamhetskod införts för varje förskola. Under 2023 planeras ytterligare steg för att säkra uppgifter om bland annat förskolans namn, som hittills rapporterats av varje förskola var för sig och därför uttrycks lite olika från år till år, i vissa fall. Förskolor som tillhör samma ”huvudman”/ägare ges ibland namn som gör att samhörigheten med ägarens andra förskolor inte kan identifieras.

Det finns 4 193 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 24 procent av de totalt 17 602 svenska förskolorna och skolorna. 2 770 (30 procent) av de 9 310 förskolorna är en fristående verksamhet. 831 (18 procent) av de 4 719 grundskolor och 466 (36 procent) av de 1295 gymnasieskolor är fristående.

Fristående skolor är ofta små. Knappt var tredje fristående grundskola (31 procent) har färre än 100 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har drygt var femte (21 procent) färre än 100 elever. Fristående grundskolor har i genomsnitt 235 elever per skolenhet, kommunala skolor har 267. Fristående gymnasieskolor har 244 elever per skolenhet i genomsnitt, kommunala 302.

Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor.

I förskolan går 21 procent, 108 992 barn, i en fristående verksamhet (totalt 509 168 barn). Motsvarande siffra för grundskolan är 16 procent, 194 629 elever (totalt 1 229 072 elever), och för gymnasieskolan 31 procent, 113 931 elever (totalt 364 431 elever).

Både antal och andel elever som går i fristående grundskolor har ökat de senaste 20 åren, från 6 procent till 16 procent

Samtidigt gick hela 21 procent av de grundskoleelever som gick ut årskurs 9 år 2023 i en friskola. Att välja den skola som är närmast, ofta en kommunal, faller sig naturligt i lägre åldrar. Ju äldre en elev blir desto större blir området med fler skolalternativ, där en elev kan tänkas gå.

92 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2022/2023 i skolor med allmän inriktning. 5 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i waldorfskolor.

Det fanns 55 grundskolor och fem gymnasieskolor med konfessionell inriktning, varav 51 grundskolor hade kristen inriktning, en judisk och tre muslimska samt fem gymnasieskolor med kristen inriktning.

Skolor med konfessionell inriktning måste, senast 1 juli 2023, anmäla detta till Skolinspektionen.

Undervisningen – det som sker på lektionerna – ska vara icke- konfessionell i alla skolor. Det gäller både offentliga och fristående skolor.

Men för fristående skolor gäller att utbildningen i övrigt får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska i dessa fall vara frivilligt

De flesta huvudmän som driver fristående för-, grund- eller gymnasieskola har endast en eller två enheter. Inom förskolan har 98 procent av huvudmännen endast en eller två enheter, 95 procent har en eller två enheter inom grundskolan och 85 procent av huvudmännen en eller två enheter inom gymnasiet.

Observera att denna uppställning av huvudmän inte går att stämma av mot avsnittet De största ägarna i slutet av denna rapport, eftersom en ägare kan äga flera huvudmän – både stora och små.

En ägare kan sålunda äga flera huvudmän med både en, två och flera enheter, vilket framgår av avsnittet De största ägarna.

14 huvudmän med fler än fem enheter inom förskolan (0,7 procent av antalet förskole-”huvudmän”) äger 19,0 procent av antalet förskoleenheter, elva huvudmän med fler än fem enheter inom grundskolan (2,0 procent av antalet grundskolehuvudmän) äger 24,0 procent av antalet grundskolor och 14 huvudmän med fler än fem enheter inom gymnasieskolan (6,7 procent av antalet gymnasiehuvudmän) äger 47,4 procent av antalet gymnasier.

Ägarkoncentrationen är med andra ord störst inom gymnasieskolan och lägst inom förskolan. För distinktionen mellan ägare och huvudman, se avsnittet Vad är en huvudman och vad innebär det

Ill. 8. Antal fristående huvudmän inom respektive skolform med fler än fem enheter, deras andel av antalet huvudmän och av antalet enheter

46 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag och där gick 60 procent av förskolebarnen.

I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 63 procent och andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven skola är 75 procent.

Ill. 9. Antal förskoleenheter och inskrivna barn efter driftsform resp. juridisk form 2014–2022 (Skolverket, 2023).

** Aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag

*** Ekonomiska föreningar, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Ill. 10. Skolenheter och elever i grundskola och internationella skolor läsåren 2017/2018– 2022/2023 (Sveriges Officiella Statistik, 2023).

* Ekonomiska och ideella

** Handelsbolag och trossamfund

Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 89 procent av skolorna som aktiebolag. I dessa skolor gick 90 procent av friskoleeleverna.

Av alla grund- och gymnasieskolor drivs 72 procent som aktiebolag och där gick 79 procent av eleverna.

Ill. 11. Skolor och elever i fristående gymnasieskolor per associationsform (Skolverket, 2023).

* Ideella

** Handelsbolag och Ekonomiska föreningar

Ill. 12. Skolor och elever i fristående grund- och gymnasieskolor per associationsform (Skolverket, 2023. Läsåret 2022/2023).

*Handels-, kommanditbolag och trossamfund

Ill. 14. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2022/2023 jämfört med tidigare (Skolverket, 2023).

Andelen elever med utländsk bakgrund har minskat i kommunala gymnasieskolor med 10 procentenheter under de fem senaste åren och andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat med 2 procentenheter mer i kommunala gymnasieskolor än i fristående

Ill. 13. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2022/2023 (Skolverket, 2023)

Ovanstående diagram visar utvecklingen över de tre senaste åren.

Ill. 15. Elever med utländsk bakgrund i grundskolan fördelade på var de är födda, åk 9, 1993–2023

Under 2000-talet har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 15 till 26 procent i grundskolan.

Inom gruppen elever med utländsk bakgrund är det framför allt andelen som invandrat efter skolstart som ökat i grundskolan under 2000-talet. De har de senaste åren utgjort 36 procent av gruppen elever med utländsk bakgrund i årskurs 9.

Det har stor betydelse för skolresultaten hur gamla de utlandsfödda barnen är när de invandrat till Sverige. Ju senare en elev invandrat desto färre år har eleven på sig att klara målen. Den genomsnittliga invandringsåldern ökade fram till 2016, men minskade sedan, och var 2023 fortfarande 8,0 år det vill säga när eleven går i årskurs 2.

Ill. 16. Genomsnittlig invandringsålder för utrikes födda åk 9 elever, 1998–2023 (Skolverket, 2023).

Ill. 17. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt andel i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2023)

I både fristående och kommunala grundskolor är 28 procent av eleverna berättigade till undervisning i modersmål. 18,2 procent av eleverna i fristående grundskolor deltar i undervisning i modersmål. Det är 65 procent av dem som är berättigade. I kommunala skolor deltar 15,7 procent av eleverna, vilket motsvarar 55 procent av dem som är berättigade.

Andelen elever i behov av särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 5,4 procent och i kommunala skolor 6,0 procent. Samtidigt är det en större andel av eleverna i fristående skolor som ges enskild undervisning