Rapport: Presterar friskolors elever sämre på högskolan?
En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i mars 2024 hävdade att elever från fristående gymnasieskolor klarar sig sämre under första läsåret på högskola. Slutsatsen fick stor uppmärksamhet i skoldebatten. Men kan man verkligen dra den slutsats som rapporten gör?
Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, där han är direktör för EHFF (Institutet för ekonomisk och företagsekonomisk forskning), har metodgranskat utbildningsmyndigheternas rapport Till högskolan från gymnasieskolan. Lakomaa finner i sin metodgranskning att rapporten inte håller måttet.
- Skolverket och UKÄ har i rapporten tittat på endast var fjärde elev som gått går ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Rapporten har enbart granskat resultaten under det första läsåret på högskola för de elever som gjort direktövergångar. De flesta elever omfattas alltså inte av studien. Och elever från yrkesförberedande program omfattas inte alls. Inte heller de elever som gör ett uppehåll mellan gymnasiet och högskolan. Med ett så litet urval kan man inte dra några säkra slutsatser alls om studieprestation beroende på skolhuvudman.
- Kan man då ändå se resultaten för de elever som omfattas av undersökningen som en indikation? Också här är svaret nej. Skolverket/UKÄ gör inte skillnad på högskolekurser med olika svårighetsgrad – de likställer alla kurser inom samma utbildningsområden. Det betyder exempelvis att Elev A, som valt att gå på Handelshögskolan och läsa ”data analytics”, jämställs med Elev B som valt ”Den rörliga bilden i det digitala samhället” på distans på Högskolan Väst. På den förstnämnda kursen klarar 40 procent av studenterna inte den första tentan. På den andra kursen tar de allra flesta sina högskolepoäng – där slipper nämligen studenterna tenta. Men båda kurserna återfinns inom utbildningsområdet samhällsvetenskap – vilket gör att de likställs i Skolverkets/UKÄ:s rapport.
”Med UKÄ:s/Skolverkets metod skulle slutsatsen där vara att [Elev A] har fått ett för högt betyg på gymnasiet. Hade hon gått på en friskola hade det också tagits som intäkt för att det fanns skillnader i prestation mellan olika skolhuvudmän”, skriver Erik Lakomaa i sin metodgranskning.